Det blev en kvällstur denna fina sommardag. En kvällstur som bjöd på mat, myggor och en skön stund tillsammans.

Havsbaden är många häromkring och det är bara att välja vilket som passar just för dagen. Denna kväll blev det en tur till Östnora Havsbad.

En kväll vid havet
Bara kände när jag satt på jobbet under eftermiddagen att jag längtade ut. Ut från det instängda och bara få göra något. Det blev inhandling av sallad och sedan bar det i väg till ett havsbad vi inte besökt på länge. Östnora Havsbad är inget vi besökt så ofta de senaste åren och det blev en skön plats för oss att slå sig till ro. Kvällen bjöd på en riktigt skön temperatur och det blev både middag och lite efterrätt innan familjekampen tog vid.

När tjejerna var små gick det knappt att spela något och när det kom på tal att vi skulle spela Fia med knuff så fick jag fundera en stund. Tre vinnarskallar som ska spela mot varandra kan skapa en del problem kan jag säga, men i det stora hela gick det bra. Det blev en vinnare och även förlorare, men spelplanen flög inte i väg och det kanske blir lite mer spel framöver.

Östnora havsbad
Kan säga att just Östnora inte är min absoluta favorit i vår närhet, men ett riktigt trevligt ställe och perfekt för barnfamiljer med mindre barn. Långgrunt och därmed inte heller så kallt i vattnet som det är annars i havet. Kan ändå bli fler turer dit under sommaren på grund av att det inte är så långt hemifrån. Ändå en fin pärla vid havet och en skön plats att spendera en skön sommarkväll på.

Dessa härliga sommarkvällar som man bara måste njuta lite extra av. Myggen kan jag klara mig utan, men annars spenderar jag gärna tid vid havet med en lite spelrunda. Måste säga att det är riktigt skönt när barnen börjar växa upp och man kan umgås på ett helt annat sätt.

Alla har vi bra och dåliga dagar. Dagar då vi antingen vill andas livet eller dagar då vi bara vill krypa tillbaka i sängen. Vilken av dessa dagar visar vem vi är?

Dyra kläder och smycken. Välkammat hår. Det perfekta sminket och bara en sån där dag då man känner att man verkligen duger. Är det då man visar vem man är?

Visar vårt yttre vem vi är
De allra flesta bryr sig om hur de ser ut. En lite extra koll i spegeln innan man går ut för att se att man är hel och ren, att kläderna matchar och att man faktiskt själv känner sig nöjd. Eller så nöjd man nu kan vara vissa dagar. Vi själva och alla andra tittar på andra människor och jag kan lova att vi en och annan gång har dömt någon utefter hur de ser ut. Tänker man ett steg djupare där så tror jag även många kan spekulera vidare i det och sätta en stämpel på vem personen är. Allt grundat på hur man ser ut.

Stor eller liten. Lång eller kort. Smal eller stor. Oavsett så spelar det ingen roll för man kan även dölja sin dåliga självkänsla med märkeskläder för att människor ska bli avundsjuka. Man kan visa upp sig själv från sina bästa dagar. När man är stylad på gymmet. En skön utekväll då man skrattar. Dyra skor. Dyra smycken och den där handväskan som drar till sig lite extra blickar. Är man lyckad då?
Allt detta yttre som egentligen inte säger någonting om en person, det är bara saker. Och om jag inte har dessa saker, är jag fattig då?

Bli dömd för hur man ser ut
Om jag är kraftig, betyder det att jag skiter i hur jag ser ut? Är jag smal, är jag perfekt då? Eller är jag fattig för att jag inte bär märkeskläder hela tiden?
Alla dessa yttre saker som vi ser, men som egentligen inte säger någonting om en människa. Jag har hela mitt liv fått höra hur glad jag ser ut för att jag ler. Det speglar ganska dåligt mig många gånger, även om jag är en positiv person. Varje dag kan många gånger vara en kamp och då syns det inte utanpå alls. Det kanske är just de jobbiga dagarna som man anstränger sig lite extra mycket för att känna sig fin för då mår man bättre, eller?

Tänk så här att mannen med den vräkiga bilen som kostar en miljon att köpa. Han kommer där med sina märkeskläder och alla tar för givet att han är rik. Allt bara för att se till hans yttre, men sanningen kan vara någon helt annan. Lånen kanske är skyhöga och han mår riktigt dåligt. Eller den där kvinnan med hela perfekta paketet. Kläderna, smyckena, håret och ja, ALLT. Säger det något om henne egentligen? Många frågor här och det jag egentligen vill komma fram till är att människor inte alltid är de som de ser ut att vara. På insidan kan vad som helst finnas och vi visar gärna upp den bra sidan av oss överallt. Jag skulle kunna dra många exempel på personer som anser att om man bara visar upp sig själv som lyckad så ser ingen vem man egentligen är, men jag låter bli det.

I stället önskar jag att vi ALLA kan se bortom det yttre och faktiskt inse att vi alla bär på ett inre som inte alltid speglar vårt yttre. Jag till exempel är inte alltid glad eller för den delen välkammad, men jag är den jag är ändå. Jag bär inte alltid märkeskläder och kör en häftig bil, men det betyder inte att jag är fattig för det. Vi måste våga visa vem vi är och inte gömma oss bakom något som vi INTE är. Jag vill bli omtyckt för att jag är jag och ingenting annat. Strunta i det yttre och se det som finns på insidan.

Att komma till jobbet denna heta måndag var tufft. Samtidigt är det vansinnigt tråkigt att bara sitta inomhus när det är så fint väder. Därför förgyllde vi dagen med en promenad på lunchen.

Tänk att jag bott i Stockholm i mer än halva mitt liv och jag har långt i från sett allt.

Skön lunchpromenad vid Brunnsviken
När man sitter på tjugonde våningen ser man mycket utav vår vackra huvudstad. Milsvidda vyer och hus som man aldrig ser på samma sätt annars. På ena sida huset är det stad och på andra finns Hagaparken och Brunnsviken. Tänk att en stad kan ha så många nyanser och erbjuda en sådan blandning mellan sött och salt.

Just i dag var det tufft att komma upp då man njutit rejält av riktig sommarvärme under helgen. Aldrig tidigare har jag längtat lika mycket efter semester och det blev några tuffa timmar innan lunchen. Sedan trotsade vi värmen och lämnade vår tjugogradiga våning och gick ut i hettan. Kanske konstigt att sträva mot värmen, men vi behövde komma ut och efter en skön promenad vid Brunnsviken fick vi ny energi. Får nog bli en lunch där i parken någon dag bara för att slippa lunchrummet.

Första gången att gå just där
Tänk vad mycket man missar i livet av att bara gå samma väg hela tiden. Just i dag var jag glad att vi kom ut och fick se något annat. Efter att ha jobbat där i ett år så har jag aldrig ens tänkt tanken på att gå ner till vattnet. Visst ser vi det från fönstret, men det finns där likt mycket annat. Känner att jag vill utforska Stockholm ännu mer och nästa gång får det bli en längre promenad för att se var vart man hamnar. Just denna delen av stan har jag inte utforskat lika mycket som många andra delar och varför inte göra det just denna sommar.

Det finns en första gång för allt och just nu törstar jag efter att känna livet finnas där och bjuda mig på nya saker. I morgon kanske det blir en tur åt något annat håll efter jobbet, vem vet!? Kanske en längre tur där det finns mer vatten. Av någon anledning dras jag mot vattnet och som tur är finns det mycket av den vara just i Stockholm.