Älta det som varit eller se framåt?

Jag är en riktig tänkare som känner för mycket, bryr mig för mycket och tänker för mycket. Det har skapat en hel del problem för mig genom åren och många gånger önskar jag bara att jag kunde släppa skiten och gå vidare, utan att bry mig om vad alla andra ska känna.

Tänk om jag gjort si och tänk om jag gjort så. Hade det blivit bättre då?
Hade jag kommit någon annanstans och hade jag sluppit gå igenom det jag gör nu. Varför gjorde jag så? Tänk om jag i stället hade bestämt mig för att göra något annat. Skulle jag då ha kunnat slippa det där bråket och bara lämnat allt bakom mig?

Älta det som varit eller gå vidare?
Det bor en ältare i oss alla, men den skiljer sig på många vis. Flera har lätt för att släppa saker, medan andra kan älta saker hur mycket som helst. Visst kan vi välja att göra det ena eller det andra, men samtidigt är det en del av vår personlighet. För min egen del tror jag att det beror på att jag är en riktig känslomänniskor som bryr mig alldeles för mycket om allt. Jag går in för saker och sedan blir det väldigt lätt att älta det om det inte blir som man tänkt. Önskar att jag vore på ett annat sätt många gånger.

Varför kan inte jag bara släppa allt och gå vidare i stället för att älta? Ärligt ska jag erkänna att jag jobbat en del med detta och kunnat släppa saker lättare. Tidigare ägnade jag tankarna åt att fundera på att mina beslut kunde såra andra och många gånger var jag inte sann mot mig själv. Ni vet de där gångerna och stunderna då man helt struntar i vad man själv känner och vill, i stället gör man det alla andra mår bäst av. Hur ska man då komma till gå vidare punkten?

Måste bli på ett annat sätt
Jag kan inte rå för den jag är och att vara en känslomänniska kan även vara väldigt fint. Ibland har det inte hjälpt mig alls, men jag mår nog ändå bäst när jag får bry mig riktigt mycket om andra. Jag är fullt medveten om att det inte alltid gynnar mig och det kan skapa det där ältandet. Ältandet som kan bli så oerhört jobbigt.

Sista tiden har jag gått igenom mycket och jag har ältat det fram och tillbaka. Det har inte blivit något bättre av det, förutom att jag faktiskt bearbetat det som hänt på det viset och det är aldrig fel. Vissa saker behöver man vända och vrida lite på för att kunna släppa. I allt detta vägrar jag att bli en bitter person som ska hitta saker att gnälla på för att älta lite till. Istället måste det bli på ett annat sätt. Saker måste bearbetas, men efter det är det bättre att släppa det och gå vidare i livet. Ingenting blir bättre av att älta det som varit och i stället gäller det att ta vara på det som kommer. Att se framåt är det allra bästa tycker jag. Jag är trött på bråk och tjafs. Jag är trött på att saker inte blir som jag har tänkt mig. Nu tar jag tag i det och ser framåt i stället. För jag känner verkligen att jag är redo att släppa gammalt skit och leva i stället. Jag hoppar på en ny bana och ser framåt. Är ni med?

Kram Mina


Gillar

Kommentarer