Att skriva om tabu

Tabu för mig behöver inte vara samma tabu för dig.
Högt och lågt. Obehagligt. Förbjudet eller bara något man inte alls vill kännas vid. När man ska skriva om det kan tankarna snurra rejält, för vad kan man skriva om egentligen?!

Tabun skapas av samhällets normer, det samhälle vi själva lever i. Det kan skilja sig från person till person och mellan olika länder. Det som är acceptabelt för mig kan vara helt tabubelagt för dig. Därför blir det en utmaning av skriva om tabu för hur ska texten mottas då alla ser på tabun på olika sätt.

Att skriva om tabu
Nästa uppgift i kursen i kreativt skrivande handlar om tabu. Ämnet är fritt och det kan handla om yttre tabun, det låga och fula, det man vill gömma undan och om smärtpunkter. Det handlar om vad det värsta är jag kan skriva om. Vad kan det vara?

Detta har varit svårt för mig att veta, för jag vet inte hur djupt jag vill gå. Samtidigt handlar det om vad man vågar skriva och vad man är kapabel att skriva om. Det finns mängder med saker jag kan komma på att skriva om, men jag måste även känna att jag klarar av det. Antingen skriver jag bara något utan att tänka eller så funderar jag i all evighet på vad jag vil skriva om. Googlar man på ordet tabu handlar det mycket om religion. Vad man får och inte får göra inom olika religioner, men även de givna tabun som kannibalism och olika beteenden. Det som är givna tabun är även tabubelagt för mig och heller inget jag vill skriva om. I stället funderar jag på vad jag vill skriva om som är tabu för mig.

Känsligt ämne
Utan att gå in vidare på vad jag anser vara tabu går jag vidare med vad jag funderar på att ta mig an för text. Det ska alltså skrivas en novell om något som är tabu för mig. Eftersom jag skriver mycket om psykisk ohälsa vill jag spinna vidare på det för att ha nytta av den texten, men det är inte tabubelagt för mig. Det må vara tabubelagt för andra i vårt samhälle, vilket i och för sig är konstigt. Det är en folksjukdom och borde vara en självklarhet att kunna prata om, men den är inte det. Om jag ska skriva om det blir det inte det värsta jag kan skriva om, om jag inte går djupt in i det.

I min senaste roman skrev jag om utmattningssyndrom och här tar jag steget längre in i djupet. Det blir en novell om djupet i det hela och den dagen när tankarna blir så djupa så at livet saknar värde. Jag har aldrig varit där själv, men visst har jag känt en bottenlös känsla i att livet känns meningslöst många gånger. En känsla av att försvinna bara för att slippa lida. Tabu blir det och jag kommer att få fundera rejält innan jag kan ta mig an detta. Kan nog bli en riktigt spännande uppgift att utföra och det ska bli kul att se vart det tar mig, även om det kommer att bli tungt att skriva.

Kram Mina


Gillar