Bryt ihop och kom tillbaka

Vi vandrar runt i livet och möts av både med- och motgångar. Stora och små saker som gör oss till dem vi är. De senaste åren har jag jobbat hårt och jag har dragits nedåt av en rad olika saker, men jag tänker inte ge upp den här gången heller.

Ibland funderar jag på varför saker sker. Jobbiga saker som man bara måste gå igenom. Varför måste de hända mig? Tankar jag tror att många av oss känner med jämna mellanrum. De där jobbiga sakerna som bara verkar drabba oss och alla andra lever sina "perfekta" och enkla liv. Varför just jag?

Bryt ihop och kom tillbaka
Det finns många människor som har det sämre än jag och ibland kan jag bli arg på mig själv för att jag tycker det är jobbigt. Trots det har jag intalat mig själv att jag måste få känna det jag känner. Jag kan inte tänka på hur alla andra har det hela tiden. Jag måste ta hand om mig själv och de närmaste. Jag kan inte få dåligt samvete för att jag väljer att gå min väg och fokusera på mitt.

Allt för länge har det kommit saker som rycker mig tillbaka. Jag kämpar varje dag med mig själv och ibland känns det som att vi inte kommer överens. Jag och jag. Jag vill vara en person och innerst inne är jag en positiv människa som gillar att tänka framåt och vara optimistisk. Detta har kantats en aning och ju fler motgångarna blir desto mer tappar jag mig själv. Ibland undrar jag varför saker händer mig. Är det ett sätt att testa hur stark jag är? Är det ett sätt att se hur mycket jag klarar av innan jag rasar ihop helt?
Jag har rasat ihop många gånger, men av någon anledning har jag lyckats resa mig och kommit tillbaka.

Dags att sträva uppåt och framåt
Ingenting i livet är evigt. Det kan låta jobbigt, men det är sant.
I motgångarna brukar jag tänka på just det. I våras när vi hade det som värst här hemma tänkte jag på det. Tänk att vi en dag skulle sitta här och titta tillbaka på hur det var då och se att vi klarade även det. Visst bröt vi ihop många gånger, men här står vi och vi är starkare. Vissa saker i livet sker av en anledning och det är först efteråt vi vet vad den anledningen var. Kanske var det för att visa att vi är starkare än vi tror eller så var det för att visa oss att runt hörnet finns det något bättre. Kom ihåg att det bästa i livet har inte hänt än!

Jag tycker nu att det är dags för mig att ta nästa steg. Att bryta ihop är nödvändigt och ibland kan det vara bra att känna att man får vara svag. För ingen kan vara stark hela tiden och att våga visa sig svag är också en styrka. Varje gång jag tillåtit mig själv att bryta ihop har alltid en vilja av stål växt fram. Den viljan att visa hela världen att jag är så mycket mer än vad jag har blivit. Eller egentligen struntar jag helt i vad världen tycker så länge jag känner mig stolt över mig själv. Jag är ingen loser som jag intalar mig själv ibland, jag kan så mycket mer än vad jag egentligen visar. Kanske är det nu dags att verkligen bryta ihop och komma tillbaka en gång för alla.

Jag tycker att vi säger så...
Det är som att det sätter sig en liten djävul på min axel och manar mig framåt. Tankarna växer fram och just då vill jag vara mitt allra bästa jag. Jag vill göra det jag ska, klara mina mål och visa mig själv att jag kan. Någonstans där inne finns det en tro på att jag faktiskt ska lyckas nå mina drömmar en dag, även om de trycks längre fram. Det är bara jag, ENBART JAG, som kan göra någonting åt det. Jag vill göra någonting åt det. Inte tänker jag bara sitta här med tårar i ögonen bara för att livet gett mig prövningar. Jag ska visa livet att jag inte tänker GE UPP. Jag tänker kämpa.

Jag vet att motgångarna kommer och ingen vet vad framtiden har att ge oss. Mycket har vi fått gå igenom, men tittar man riktigt noga finns det så mycket fina saker som kommit till på vägen. Personer som gjort oss glada. Nya utmaningar vi klarat av. Alla dessa saker gör att vi kan se att det finns även lycka mitt i allt annat. Det stärker mig och får mig att starta om igen. All denna tid och energi som har gått åt till allt jobbigt den kanske någonstans därinne stärkt oss och gjort oss modigare och tuffare. Efter allt som varit är jag redo att ta mig an livet. Jag vet att jag är mitt i en en stor prövning och hur den ska sluta har jag ingen aning om. Det enda jag kan göra är att fortsätta leva och sträva uppåt.

Från och med i dag tycker jag att vi säger så att nu ska det levas. Inte lätt i dessa tider, men i alla fall måste man göra ett försök och jag är än en gång villig att göra mitt allra bästa för att det ska bli så bra som möjligt. Tack ni fantastiska läsare för att ni följer min resa genom livet. Många gånger får ni mig att sträva framåt med era fantastiska kommentarer. TACK!

Gillar

Kommentarer