Dags att ta farväl

Gott Nytt År alla fina!

Efter en lång frånvaro där jag inte riktigt vet vad som hände längtar jag tillbaka. Tillbaka hit till en oas där jag kan låta orden flöda. Det blev en längre paus än jag hade tänkt mig och tiden rusade iväg. Helt plötsligt blev det ett nytt år och jag hoppas att detta blir bättre. Att bara vända blad är däremot svårt.

Därför tänkte jag inleda det nya året med att se tillbaka på det gamla. Vad hände 2020? Vad bär jag med mig in i 2021? Vem är jag när det nya året börjar?

2020 förändrade mig på många sätt
Det var året då drömmarna skulle slå in, året då allt skulle bli bra och lyckan skulle le. Vi vet alla att 2020 var ett mycket speciellt år och jag tror ingen kan säga att året blev som de tänkt sig.
Mitt år började riktigt bra och jag hade många drömmar och visioner om att det skulle bli hur bra som helst. Jag skulle äntligen få skriva ett bokmanus på heltid i mina studier och jag var oerhört taggad. Jag visste vad jag skulle skriva och kommit långt i min planering. Jag skulle uppnå mina drömmar och verkligen ta tag i detta.
I stället ramlade jag ner för trappan och tappade en del av mig själv...

Det blev den kanske värsta terminen.
Jag ramlade ner till botten, sedan klev jag några steg upp för att sedan falla rakt ner i källaren. Det kändes många gånger att det var dags att ge upp, inte bara med studierna utan även i livet. Motgångarna avlöste varandra. Covid, min mormors död och en kamp för dottern som behövde mig mer än någonsin. Många gånger visste jag inte vart jag skulle ta vägen. Rastlösheten gnagde i mig, samhället stannade och mitt i allt gick jag igenom den värsta kampen jag kanske någonsin får uppleva. Som tur var bröt jag inte nacken när jag ramlade rakt ner i källaren. Trots allt överlevde jag även detta, även om jag trodde jag skulle dö många gånger.

Kom ut på andra sidan
När vårterminen var över kunde jag pusta ut. Såg fram emot en ledig sommar med många roliga skrivprojekt. Redigering av det nya manuset, fotoprojekt och massor med lugn och ro men inte heller den blev som jag hade tänkt mig. Jag fann aldrig någon ro och det blev i stället en kamp för att underhålla min rastlösa själ. Det enda som kunde hjälpa mig i alla jobbiga stunder var att träna. Det botade ångest. Det fick mig att tänka på annat. Det var ett sätt för mig att få rymma från allt, men bara för en liten stund. Allt detta förändrade mig!

Jag tappade en del av mig själv på många sätt. Inte bara själen och psyket fick sig en tön utan även kroppen.
Det är trots allt en sak jag är oerhört glad över, trots den tuffa tiden. Träningen blev min följeslagare och min bästa vän. Vi lyckades tappa trettio kilo tillsammans, trettio välbehövliga kilon som jag väldigt länge hatat. Det var svårt att vänja sig vid sitt nya jag på många sätt men mitt i krisen är detta vad som kom ut på andra sidan. Jag, med att kantat inre men med ett yttre som jag är oerhört glad över. Det hade då varit en lång kamp men om jag ska vara glad över något är det att hösten började bättre och många knutar löstes upp. Även om jag är långt i från den jag en gång var.

Det tar tid
Med allt för många insikter och en styrka jag inte trodde att jag hade sitter jag nu här i dag. Jag måste acceptera den jag blivit och på många plan är jag stolt över mig själv. I en kris har jag klarat av att plugga 150% med godkända resultat. Det var tufft många gånger, men jag gjorde det. Jag klarade av svåra och omöjliga uppgifter. Kom närmre min dotter än vad jag någonsin trodde att man kunde komma och även om livet är som det är finns styrkan där. Önskar att jag slapp vara stark hela tiden och bara kunde slappna av men det verkar inte vara min grej.

Det får i stället ta tid att hitta tillbaka. Jag har sprungit vilse många gånger och kommer göra det igen men jag tog ett trappsteg i taget och befinner mig numera på mellanvåningen i stället för i källaren. I bland känns det som att jag försökt för mycket och allt har fallit men jag är stolt över att jag aldrig gett upp. Vi står enade på andra sidan och styrkan är det som hållit oss uppe. En envishet som gör att jag aldrig kommer att ge upp.
Hoppas bara att den ger frukt en dag och att jag når mina drömmar, även om det tar tid.

Hej då 2020
Med detta ber jag att få ta farväl. Stänga det gamla och hoppas på något bättre.
Innan jag gör det vill jag ändå tacka året. Det finns många fina stunder som jag aldrig hade velat vara utan. Stunder med familjen. Närheten till barnen. Vänner som fått mig att orka kämpa vidare. Lyckan att ha skrivit ett manus och fått högsta betyg. Glädjen över att klarat omöjliga tentor och skrivit ytterligare ett halvt manus.

Jag skulle kunna skriva många saker men jag lämnar det så. Jag lämnar även Covid-19 utanför detta. Vi har genomlidit det på många sätt ändå genom allt som händer i samhället men även drabbats av det själva.
Jag sätter PUNKT!
Det jag tar med mig är styrkan av att veta att jag klarar vad som helst. Motgångarna har varit många men någon gång måste det vända och utan att vara naiv väljer jag att tro att 2021 måste bli mitt år. Vårt år och alla andras år. Jag väljer positiviteten. Även om jag tappat bort den många gånger så är det den sidan av mig som jag vill bevara. Den och mitt nya jag. Med stolthet säger jag tack och hej.

Nu antar jag nya utmaningar och hoppas att jag kan komma tillbaka hit med en stor kraft för jag älskar verkligen denna plattform. Den har betytt mycket för mig.

God fortsättning på 2021. På återseende snart igen.

Kram

Gillar

Kommentarer

Ingajohansson
Ingajohansson,

Välkommen tillbaka ❣️

nouw.com/ingajohansson
minasvarld
minasvarld,

Tack fina du <3

nouw.com/minasvarld
paamcakees
paamcakees,
Heja dig! 💪🏼 och välkommen tillbaka! Jag har saknat att läsa dina inlägg ❤️
nouw.com/paamcakees
minasvarld
minasvarld,

Tack fina du <3 Det gläder mig oerhört mycket att läsa det <3

nouw.com/minasvarld