En riktig utmaning

När allt sker då sker det på samma gång. Det ena avlöser det andra och det är svårt att hinna med. Jag som under en längre period har önskat att saker ska hända och att vardagen ska bli lite mer intensiv, jag sitter nu här och undrar hur jag ska hinna med allt.

Andra veckan på jobbet och det är fortfarande rörigt, men vi tar ett kliv framåt hela tiden och vi är igång. Med stapplande steg tar vi oss framåt och det får vi vara nöjda med. Den här veckan blev därmed en riktigt utmaning för mig och nu vill jag bara avsluta jobbet för veckan för att få vara hemma. Märkligt det där!

En riktig utmaning
Den här veckan blev en utmaning för mig och jag har tur som kan vara ledig i morgon. Jag är van att vara hemma och styra min tid precis som jag vill med studierna, men nu har jag andra tider att passa och då blir det genast lite mer komplicerat. Jag visste att det skulle bli mycket denna vecka och jag visste att jag skulle få vända och vrida för att få det att fungera. Där fick jag tänkte jag när tåget strulade på vägen hem i går.

Jag visste att jag skulle vara själv med barnen på kvällarna denna vecka och då är man glad att de är så pass stora som de är. De kan gå hem själva, laga mat själva och klara sig själva tills jag kommer hem. Däremot har yngsta dottern träning måndagar och onsdagar, det blev en utmaning i sig. Precis hem från jobbet och sedan var det bara att åka, under hennes träning behövde jag handla lite saker till maten på kvällen, som fick bli väldigt enkel då jag var hemma vid nio och sedan skulle jag skjutsa andra dottern. Landade i soffan 22.30 för att äta middag!
Tisdagen var tanken att jag skulle hinna börja med min sista skoluppgift som ska in nästa tisdag, men det sprack. Hem från jobbet, laga mat, fixa fransar och sedan var den dagen slut.

Mera utmaning
I går då kände jag att det bara var att skratta åt allt jag tänkt innan. Jag ville att det skulle hända mer saker i livet, men denna vecka blev en riktigt stor utmaning. Gårdagen behövde jag skjutsa till ännu en träning och gick tidigare från jobbet. PÅ grund av en rad olika fel var tågen inställda, försenade och allt vad et nu var. Signalfel, elfel och ösregn. Jag kom hem och vände i dörren innan jag skulle åka igen och sedan blev det åkande fram och tillbaka för att skjutsa barn, handla och sedan när jag äntligen fick komma hem igen var det dags för styrelsemöte. Efter mötet kände jag att det fick räcka och jag bara skrattade.

Jag gillar när det händer saker och jag vill att det ska hända saker. Detta däremot blev bara för mycket och jag fick så jag teg kan man säga. Lite väl mycket och det kändes som att allt blev fel. Regn, rusk, bilköer, strul med tåget, försenad till möte, sena middagar och allt slutade med ett gapskratt. Denna vecka utmanade mig rejält kan jag säga och ikväll måste jag hinna med att storhandla för att slippa åka till affären hela tiden. Där fick min rastlösa själ en rejäl utmaning att bita i. Måste bli bättre på att planera dessa veckor tror jag. Ikväll landar jag i soffan och ska försöka komma ikapp med lite förlorad sömn, men man vet aldrig vad som händer och kanske är det därför jag skrattar åt allt. Innerst inne kanske jag ändå gillar när det blir lite mycket.

Kram Mina


Gillar

Kommentarer

jessica,

haha förlåt skrattet , men håller med dig visa dagar är verkligen tålamods krävande just på det sättet så man vet inte riktigt hur man ska förhålla sig till det så man upptäcker sig skratta åt allt kaos istället XD

nouw.com/jessiekaos
minasvarld
minasvarld,
Ja, ibland är det befriande att bara kunna skratta åt allt 😉
nouw.com/minasvarld