Femårs jubileum

Tiden går fort när man har roligt och i dag firar jag att jag ännu inte gett upp. I början av detta året var det när att jag la ner allt men sakta men säkert har jag återvänt även om det är mindre än tidigare. Ska bli spännande att se vad framtiden har att ge.

I dag är det fem år sedan jag började blogga. Med en stapplande start på blogg.se tröttnade jag och startade nytt här på Nouw. Nu har jag varit här i några år och jag har inga planer på att byta. Förra året var mitt bästa bloggår, läs om det HÄR, och tyvärr kan jag inte säga att detta år varit lika bra men det gör ingenting. Det är bara att gilla läget och ta nya tag.

Samma men ändå olika
Efter en stökig början på året och väldigt lite bloggande under våren funderade jag länge på om jag ens skulle fortsätta. Det tog för mycket av min energi och jag gjorde ett aktivt val att låta bli helt under en period. Jag bloggade när jag hade lust och även om det resulterade i att läsarna försvann en efter en så var det nödvändigt. Jag behövde fokusera på det riktiga livet i stället för något annat. Däremot skapade det många tankar. Skulle jag fortsätta som vanligt eller ändra något...

Jag kom fram till att jag inte kunde fortsätta skriva som förut då mitt mående involverade hela min familj och att skriva om barnen på det viset ville jag inte göra. I stället fick jag fundera på vad jag helst ville skriva om och då blev det helt plötsligt roligare. Skrivandet, studierna, fotografering, resor och mina skruvade tankar var det som blev kvar. Min rastlöshet och mitt psykiska mående kommer in där också men när jag inte kan förklara varför jag mår som jag gör utan att hänga ut andra hamnar det utanför. I framtiden kommer jag säkert skriva mer om det men just nu orkar jag inte skriva om det för det gör mig bara negativ. Min blogg ska inte bara vara negativ och jag vill sprida glädje och inte pessimism.

Fem år och jag fortsätter
Att ha gjort detta i fem år har gett mig mycket. Jag har stiftat nya bekantskaper genom bloggen och jag har upplevt mycket. Även om jag stått en bit utanför bloggandet ett tag så finns det alltid där och jag tänker inte ge upp det. Det ger mig mycket och många gånger har det fungerat som en terapi. Det jag tycker är roligast just nu att skriva om är mitt skrivande, min process och mina tankar kring det så därför blir det mycket sådant. Jag hoppas ni vill fortsätta följa mitt bloggande för jag tänker inte ge upp. Det kanske inte kommer lika många inlägg längre men hälsan måste i alla lägen gå först.

Firar mina fem år och hoppas på många fler år.

Gillar

Kommentarer