För lite fest i livet

Under veckan hade jag en rolig diskussion med en vän där vi i ärlighetens namn var hyfsat uttråkade. Det var måndagar och fredagar, jobbhelger, städning samt matlagning och handling. Där någonstans hamnade vi och insåg att livet bestod av alldeles för mycket allvar och tråkigheter. Vart tog festerna vägen?

Självklart har festligheterna satts på paus i rådande situation, men frågan är hur mycket fest det egentligen var innan. Visst har det funnits stunder i livet där allting handlat om fest, men med åren inser vi att festerna blir färre eller att de åtminstone förändras. Jag ska erkänna att jag inte är någon partyprisse längre, men en och annan fest eller festlighet skulle jag gärna ha i livet.

För lite fest i livet
Senaste året har varit inbundet och trist för oss alla. Det har blivit mycket hemma vistelse och det känns som att man knappt firat en enda födelsedag ordentligt. Min pappa fyllde 70 år förra året och än har vi inte firat honom riktigt ordentligt, hoppas verkligen att vi får göra det under sommaren tillsammans med alla andra som vi inte kunnat fira. Det känns som att festerna helt har avtagit och det får mig att fundera på hur mycket fest det var innan denna pandemi.

Förra året hade jag och min vän exakt samma diskussion där vi diskutera avsaknaden av fest i livet. Vi var väl överens om att festerna var för få och då menar jag inte att vi saknade drickandet, utan det sociala umgänget. Vi längtade efter en sommarfest med god mat och trevligt sällskap, vi planerade och sedan sprack allt. Något vi båda saknade var att ha dessa tillställningar att se fram emot och längta efter för att bryta mönstret i den inrutade vardagen. Det är nästan så att man glömmer hur man socialiserar md andra och hur det är att vara ute och roa sig. Ska ärligt erkänna att jag tycker det är alldeles för lite fest i livet.

Vad ska man göra åt det?
Ska kanske förtydliga att jag inte menar att jag vill ut och supa och festa som jag gjorde när jag var tjugo, utan jag saknar det där social med att komma ut. Träffa vänner hemma eller ute på stan, äta god mat, njuta av ett glas vin och prata om livet. Det är det jag saknar. Att få klä upp sig och ägna tid åt att känna sig lite extra fin, komma ut bland folk och bara få känna att det är allt annat än vardag. Den typen av fest är vad jag menar och jag har alldeles för lite av det i mitt liv känner jag.

Det måste bli ändring på det och när vi väl kan börja leva lite mera normalt igen ska jag unna mig att planera in lite festligheter just för att ha dessa att se fram emot. För att njuta lite extra av livet och för att känna att man lever. Just nu är det som det är, men det finns en tid efter detta då vi alla kommer att träffas igen. Krama varandra, fira de där födelsedagarna och studenter, träffas och grilla tillsammans och bara få känna att vi kan omringa oss med de människor vi gillar allra mest. Önskar mig lite mera fest i livet, lite mer spontanitet till att träffas och framförallt lite mer glädje. För det är just det som festen i livet sprider, glädje!


Kram Mina


Gillar

Kommentarer