Förväntningar på studierna

För tre år sedan tog jag ett välbehövligt beslut. Ett beslut jag aldrig ångrat, men frågan är om det blev som jag hade tänkt mig och vad jag hade för förväntningar.

Att dessa år har passerat med en rasande fart känns konstigt att tänka på och jag jämför hur jag var då med den jag är i dag. Vilka drömmar hade jag? Hur trodde jag att det skulle bli? Hur blev det?

Förväntningar på studierna
För mer än tre år sedan överrumplades jag med att komma in på universitetet i Karlstad. Något jag aldrig trodde att jag skulle göra och när jag satt där med antagningsbeskedet framför mig behövde jag göra ett val. Ett val som förändrade min framtid. Jag valde att sluta mitt jobb jag haft i mer än 10 år för att uppleva en av mina drömmar, om att få studera på universitetet. Jag hade många förväntningar, stora som små. Jag visste inte hur länge jag skulle studera och tog det som det kom. Tre år senare sitter jag här och vet hur det blev och jag kan säga att mycket har förändrats.

Det kändes som att jag levde i en dröm för att jag skulle få plugga litteraturvetenskap. Jag levde i en tro på att jag hade hittat mig själv och att detta skulle bli det som förändrade hela min värld och skapade en väg för mina drömmar. Jag skulle plugga, redigera bok, planera för eget företag och ta tag i min karriär som fotograf. Samtidigt ville jag hitta nya projekt och jag drevs av att komma vidare i livet. Var helt på det klara med att det skulle bli tufft, intensivt och galet roligt. När jag så här i efterhand funderar på dessa förväntningar inser jag att mycket ändå blev som jag hade tänkt mig, men jag räknade aldrig med att livet skulle komma emellan.

Tufft, intensivt och roligt!
Det var tufft att läsa litteraturvetenskap. Den gedigna litteraturlistan höll på att ta knäcken på mig till en början och det fanns inte mycket energi över till annat. Bara ett år efter att jag drabbades av utmattning satt jag där och skulle utbilda mig och det blev tufft på många sätt. Intensivt är att uttrycka det milt och det kom utmaningar som jag fick tackla både i studierna och utanför. Roligt har det varit och jag har lärt mig så mycket. Om mig själv och i studierna. Jag har lyckats med saker jag aldrig trodde var möjligt och den största glädjen kände jag när jag lyckades bli antagen på kurserna i kreativt skrivande. Det var drömmen på riktigt!

Jag har skrivit två romanmanus, ett antal noveller och andra korta texter. Jag har kämpat mig igenom uppsatser som jag trodde skulle ta knäcken på mig. Livet har varit en enda berg- och dalbana under hela min studietid och att använda ordet tufft är inte riktigt rätt. Vissa dagar kändes det som att det handlade om liv och död. Skulle jag klara uppgifterna samtidigt som barnen behövde mig. Skulle jag lyckas eller skulle jag strunta i allt och inse att pluggandet inte var för mig. För att summera min studietid så finns det några ord som går att använda förutom de redan tre använda.

Tack vare mina studier och de tre år jag spenderat på dem har jag blivit en ny människa. Egentligen kanske jag inte har förändrats så mycket, men studierna har gett mig en tro på mina drömmar, de har stärkt mitt självförtroende i skrivandet, synen på mig själv har förändrats, kunskaperna bär jag med mig hela livet och jag kommer aldrig ångra det beslut jag tog om att studera. Jag kom in som en osäker student i januari 2018 och även om förväntningarna inte riktigt infriades i allt. Jag trodde att det skulle vara en annan upplevelse så kommer jag ut ur allt detta med en styrka i att ALLT ÄR MÖJLIGT, även om jag inte startat företag och redigerat klart boken. Vem hade kunnat tro att jag skulle klara detta? Inte jag i alla fall.

Gillar

Kommentarer