Fullt på hårddisken

Undrar hur många gigabyte som hjärnan innehåller och vad som händer när den hårddisken är full. Blir den seg? Behöver den rensas eller bara formateras om? En sak är i alla fall säker att det gäller att undvika att den kraschar helt.

För mycket information. Röriga händelser, för många intryck, livsavgörande beslut och bara ett helt vanligt liv. Allt ska få plats på vår hårddisk och den klarar inte av vad som helst.

Fullt på hårddisken
Ibland märker vi inte alls att vi har vårt hjärnkontor och det rullar på. Vi tar besluten, vi gör det vi ska och allt fungerar. Sedan kommer de där stunderna då det bara känns som att det är fullt. Det går inte att ta in något mer för då fungerar det inte. Allt blir bara ett enda stort virrvarr och man vill bara lägga sig ner och sova för att slippa tänka på allt. Tänk bara alla intryck vi måste ta in en helt vanlig dag. De måste ta vägen någonstans och till slut måste lagringskapaciteten bara vara full.

Jag tror min hårddisk är ganska full just nu. Orkar inte riktigt ta in saker som händer och vill bara bearbeta det som varit för en stund för att kunna släppa det. Tankarna flyger runt och finner ingen ro. Jag vill så mycket och planerar så mycket bara för att få må bra. Det resulterar i att systemet stänger av ibland. Det är inte alltid så lätt för omgivningen att förstå och det behöver inte handla om att utmattningen kommer tillbaka och tar över. Det betyder bara att jag mottagit alldeles för mycket information senaste tiden. Det betyder att jag varit med om för mycket jag tryckt undan som bara finns där. Bara för att man inte tänker på det och tar tag i det finns det där och pyr.

Oro och många funderingar
Framtiden är oviss och just nu oroar jag mig en aning för den. Hur ska allt gå? Ska jag klara mig och hur ska det bli? Tunga saker att belasta en överfull hjärna med och det enda jag vill är att bara få leva. Leva ett helt vanligt liv där jag slipper oroa mig för pengar, stora problem, svek och människor som gör allt för att motarbeta det man bygger upp. Ett helt vanligt liv där tårarna håller sig borta, där jag kan le, där vi kan njuta av att bara finnas till och göra roliga saker. Hur svårt kan det vara egentligen?

Just nu är det bara fullt i huvudet med allt och jag måste ta mig tiden att mala igenom saker för att kunna släppa det och komma vidare. I många stunder tänker jag att det är inte så mycket av mig kvar, men sedan kommer jag på att det finns där bakom allt grått. Jag behöver bara formatera om hårddisken och slänga en del saker för att kunna komma tillbaka igen. Att tappa en del av sig själv är inte roligt. Behöver bara få andas ett tag nu för att kunna ta mig an alla roliga saker jag har inplanerade i slutet av veckan. Ser oerhört mycket fram emot allt och då vill jag vara pigg. Formaterar om en stund och återkommer med ny energi.

Kram Mina


Gillar

Kommentarer