Längsta månaden någonsin

Det kändes som att den aldrig skulle ta slut och när den väl gjorde det lämnade den många tankar efter sig. Januari, vad ska man säga?

Jag gillar inte när tiden går fort och jag gillar inte att skynda på livet, men under januari funderade jag på många gånger om den aldrig skulle ta slut.

Längsta månaden någonsin
Som ni redan märkt går mitt liv mycket upp och ner just nu. Jag får ofta gilla läget och göra mitt allra bästa. Häromdagen fick jag höra de finaste orden någonsin och de kan jag leva på länge. När ens barn säger att de tycker att man gör ett väldigt bra jobb som mamma och att de har det hur bra som helst, då vill man bara grina och kasta sig om halsen på dem. Precis vad jag behövde höra.

Januari var för mig annars en berg- och dalbana. Jag pendlade mellan känslorna och dalarna avlöste topparna i en väldig fart. Dagarna kom och de gick även. Det blev mycket hemma jobb och en lång kamp med det mesta känns det som, men vi kom ur det också. Vad jag har att säga om januari är annars att det inte känns som att det hände någonting. Förkylningar satte stopp för det mesta och allt för mycket blev inställt. Jobb, middagar och en del andra saker. Känns som att januari innehöll mycket ilska för mig och det känns som att det räcker med det nu.

Bär med mig de fina orden
Jag kommer inte rabbla vad jag gjorde i januari för det hände inte så mycket. Känns som att jag mest varit hemma, men en sak som hände är väldigt bra. Det är att jag påbörjat den första redigeringsrundan av mitt manus jag skrev färdigt för 2 år sedan. Det blir som en bra start inför februari och arbetet fortsätter då. Jag ser fram emot att skicka in nästa uppgift i kursen och jag ser fram emot att bygga den grund jag behöver i livet för att orka leva det fullt ut. För är det något jag lärde mig i januari så var det att det är min tur nu och jag förtjänar att få vara lycklig och leva jag också.

Jag bär med mig min dotters fina ord och jag går helt enkelt vidare i livet. Styrkan sitter i benmärgen och jag vill tro att februari kan innehålla en del roliga saker ändå. Har inget planerat och som ni vet är det svårt att planera just nu. Jag ska fortsätta fixa lite hemma och sedan ska jag försöka få lite tid där jag bara kan få leva lite också. Vad tror ni om det?

Tackar januari för i år. Längsta månaden någonsin känns det som och jag är redo att lägga den bakom mig. Det jag bär med mig är alla fina stunder tillsammans med mina barn. Alla de skratt de gett mig och att jag ser att de två blir mer sammansvetsade. Vi har blivit ett starkt team och det är jag oerhört stolt över. Nu väntar nya utmaningar i livet och den här gången hoppas jag på att de bli roliga. Jag vill skratta och jag vill leva. Utmanas i roliga saker och jag vill fortsätta göra Johannas berättelse bättre. Snart kanske hon får flyga på egen hand. Välkomnar februari och hoppas på många roligheter.

Kram Mina


Gillar