Måndag och nystart

Ännu en ny vecka är här och jag känner att jag närmar mig någon typ av nystart. Jag behöver helt klart det och det har varit en skön tid för mig att få fundera på vad jag verkligen vill och få landa i livet. Välbehövligt och stärkande.

Suget efter att komma tillbaka till bloggandet är stort och jag har vänt och vridit på vad jag vill kan jag säga. Men som med allt nytänkande och omstarter tar allt lite tid. Förra veckan hade jag tänkt vara tillbaka helt här men det blev inte riktigt så för trots allt kommer livet emellan allt för ofta och det är först nu jag inser hur tuff hösten faktiskt var.

Ni som läst här ett tag vet att jag inte mått bra men när den man älskar mest av allt i hela världen mår dåligt så faller man ganska snabbt ner i avgrunden. Att vara mamma är en svår sak och när man ställs inför problem som man inte tror att man ska kunna lösa då är det lätt att man kämpar så hårt för att klara av situationen så att man helt tappar bort sig själv. Det var vad jag gjorde och nu när jag ser tillbaka på allt detta så inser jag vad vi gått igenom och hur nära varandra vi kommit. För det är när problemen kommer och man måste kämpa så hårt tillsammans som banden stärks. Att jag är en känslomänniska och kan leva mig in i andra människors känslor är tufft i många lägen och när det kommer till barnen så är de en del av mig, vilket gör känslorna väldigt starka.

Startar om allt och försöker komma vidare

I stället för att fortsätta leva i detta mörker vi tidigare har gjort har vi alla nu lyckats gå vidare. Det finns personer som man möter i livet som gör en väldigt stor skillnad och vi alla kan tacka för det. Ni som har tonåringar vet att vad som helst kan hända och det gäller bara att finnas där för dem och kriga. Är det något jag lärt mig av allt detta så är det att jag är starkare än vad jag tror och det hjälper att vara en jobbig, omtänksam jäkel som aldrig ger upp. För när allt rasade över oss fick vi inte ge upp och även om problemen vi haft kan ses som små i jämförelse med många andra problem man kan ha med tonåringar.

Tonåringar är jobbiga, energikrävande, roliga, intensiva, envisa och helt underbara. Efter allt vi kämpat för i flera månader har vi kommit så nära varandra, närmre än vad jag någonsin kunnat tänka mig. Vi kan prata om allt, även om mamma inte behöver veta allt så får jag veta väldigt mycket av vad som händer i hennes liv. Jag är oerhört tacksam för detta och känner mig hedrad över att ha en sådan fantastisk dotter som verkligen kan stå upp för sig själv och som är modig nog att ta för sig av livet. Att uppfostra en envis tjej med en mycket stark vilja är inte det lättaste men det skapar också en trygghet. Är det något jag vet så är det att hon vågar stå upp för sig själv och sina värderingar och det gör mig väldigt stolt.

Inga problem att det är måndag
Måndagar var förut en stor ångest för oss alla men nu fungerar det riktigt bra vilket gör att livet känns betydligt roligare. Att vi lyssnat på vad hon vill och brytt oss om hennes känslor så har vi kommit långt. Starkare, närmare och grymma tillsammans, det är så vi nu går vidare och framtiden ser lovande ut måste jag säga. Det har känts så dystert och uppgivet här och i livet men nu vill jag helt enkelt börja om och även om jag vet att problemen kan komma är jag trots allt redo att tackla dem. Bara vi gör det tillsammans.

Jag vill återigen få in viljan och positiviteten i livet och från och med denna vecka ska jag försöka vara mer närvarande, både här och i livet. Känner mig riktigt peppad måste jag säga och känner en stolthet över att vi kommit så långt tillsammans. Nu väntar en helt vanlig vecka och en annorlunda vecka då saker har förändrats men det ska jag berätta mer om senare.

Ha en fantastisk bra start på veckan.

Gillar

Kommentarer

Skriv kommentar...
IP: 82.99.3.229