Uppe i ottan och inlämning

Lite väl tidigt för min smak, men vad gör man inte för dem man älskar.
En liten tur med bilen i ottan och sedan passa tågtiden för att komma vidare. Vilken start på dagen, hur ska den sluta?

Dagen är kommen och jag känner mig inte alls klar med det som ska presteras till i dag. Somnade alldeles för sent i går och klockan ringde före fem i morse. Det straffar en kvällsmänniska rejält.

Uppe i ottan och inlämning
Äldsta dottern har praktik just nu och behövde lite hjälp denna morgon. Då ställer så klart mamma upp med skjuts för att det ska lösa sig. Det passade in med min normala tågtid, även om klockan ringde långt tidigare än den brukar. När jag lämnat av en gäspande tonåring i Vega bar det av hemåt igen med dunkande musik i högtalarna för att vakna till. Tur att jag hade hunnit få i mig en kopp kaffe innan vi åkte.

Väl hemma var det bara in och hämta väskan för att dra vidare mot jobbet. När jag väl satte mig på tåget kände jag att jag hade somnat alldeles för sent i går och det straffade sig rejält. Uppe i ottan och inlämning i kväll är en dålig kombination måste jag säga, men det får lösa sig det också som allt annat.

Inlämning och inte klar
Som vanligt är jag inte klar med den uppgift som ska lämnas in i kväll och jag har haft problem med både formatet och berättelsen. Det är alltså dags att lämna in novellen om ett tabubelagt ämne och jag känner att jag tagit mig vatten över huvudet. Till att börja med är jag inte van att skriva noveller utan betydligt längre texter. Till det så valde jag ett ämne som krävde en hel del eftertanke och det blev en sorglig berättelse kände jag. Jag snårade in mig långt in i den psykiska ohälsan och hamnade i en bakgrundsberättelse till en tidigare roman jag skrivit.

Självmordstankar, trasig uppväxt och ett försök att slippa leva resulterade det i, men än är jag inte klar. Jag har några sidor kvar att skriva och det värst är skrivet, som tur är. Nu är det bara vändpunkten och slutet kvar innan jag kan redigera och lämna in i kväll. Känner mig inte alls nöjd med det jag skrivit, men det blev lite för svårt där ett tag kände jag och tyvärr annat i det riktiga livet som behövde handskas med. Hoppas inte tröttheten tar över för mycket ikväll så att jag kan lämna in i tid.

Nästa gång ska jag välja ett annat ämne tror jag så kanske det blir enklare att skriva. Först ska jag skriv en essä om just tabu och det blir nog betydligt enklare än detta. Full fart framåt helt enkelt!

Kram Mina


Gillar