Vill mycket

Någonstans där inne bubblar något som vill komma ut, men det är lättare sagt än gjort att bara släppa på det. För mycket hindrar mig och det jag mest av allt behöver är att bara få släppa lite på allt och leva.

En ny tid att vänja sig vid och bästa årstiderna väntar. Solen ger mig ny energi varje dag och det skapar en lust att göra saker. Utflykter. Middagar. Ta tag i de där projekten. Göra klart det man påbörjat. Umgås med människor och en rad saker som håller rastlösheten borta.

Vill mycket
Det är en underbar känsla att drivas av något i livet. Viljan att leva och uppleva saker. Det är inte alltid det enklaste att varken hinna eller orka med allt, men så länge viljan finns kan vi skapa utrymme även för det som gör oss glada. Det är viktigt att även göra det när livets vardag snurrar på i en rasande fart. Just nu är jag inne i en sådan period då jag vill mycket, men orkar hälften.

Någonstans måste vi landa efter kriser och även om jag redan har gjort det får jag kämpa med utmattningen som jag fick på köpet. Den är livslång och det gäller att lära sig leva med den. Trots allt har jag lärt mig att göra det. Det är inget jag gillar, men jag har inget val. Jag tänker inte låta den förstöra mer för mig. Jag vill mycket i livet och just nu vill jag verkligen LEVA. Uppleva saker. Komma ut och slippa se hemmets väggar. Skratta och njuta av att kunna göra precis som jag vill, trots alla de begränsningar som trots allt finns där.

Bra tider väntar
Det enda vi kan göra i dessa tider är att leva våra liv. Vi kan inte påverka saker som sker i vår omvärld och jag tror det är viktigare än någonsin att leva. Därför vill jag tro att bra tider väntar och att vi alla får själva skapa våra egen lycka. Det blir vad vi gör det till och jag vill mycket. Våren visar sig redan och även om det officiellt inte är vår ännu så skiner solen. Det skapar energi och det är precis vad jag behöver. Ny energi och förväntningar. Tyvärr är jag en otålig människa och vill att det ska hända saker. Här och nu. Tycker inte om att vänta på allt och under pandemin känns det som att vi har väntat och väntat.

Jag känner för att släppa loss lite, men just nu vet jag inte riktigt hur. För mycket hindrar mig fortfarande. Saker som jag tyvärr inte kan styra över och det gör mig många gånger frustrerad. Därför sjunker jag ner en aning i mig själv och försöker bestämma mig för vad jag ska göra först. Kanske bara ska släppa på alla måsten för ett tag och bara få leva lite. vara jag och tänka på vad jag själv behöver för en gång skull. För i den snurrande vardagen finns inget utrymme för det alls. Jag vill mycket och det är nog dags att tillåta mig själv att göra saker som även får mig att må bra.

Kram Mina


Gillar